FANDOM


Personlig integritet är ett rättsligt begrepp. Den personliga integriteten är skyddad via lag, och om denna kränks kan det ses som ett brott.


Innebörd

Personlig integritet är den enskildes rätt att kontrollera vem som kan få tillgång till dennes privata information. Du skall alltså själv ha rätt att bestämma vem som får veta vad om dig och vad du gör. Att kränka dessa rättigheter ses som ett lagbrott i Sverige.

Kulturella anknytningar

På senare tid har den personliga integriteten blivit ett populärt debattämne. Med ökat övervakning har även aktivismen för ökad personlig frihet och integritet ökat. Denna kulturella ändring ses främst i västvärlden där rättigheter om att få bestämma själv vad andra får veta är vanliga.

Personuppgiftslagen (PUL)

I Sverige råder Personuppgiftslagen(PUL) för att skydda den personliga integriteten. PUL gäller när personuppgifter - till exempel namn, personnummer, kundnummer eller bilder där man ser vem det föreställer - behandlas på ett helt eller delvis automatiserat sätt. De gäller även om de behandlar helt manuellt om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling där man kan söka eller göra sammanställning av informationen. Lagen gäller inte om det strider på tryck- eller yttrandefriheten. Journalistiska ändamål, konstnärliga eller litterära skapande har även de undatag från lagen. Om behandlingen av personuppgifter görs av privata ändamål gäller inte personuppgiftslagen. Om informationen publicerar på t.ex. internet kan det inte längre ses som ett privat ändamål om flera har tillgång till informationen.

Samtycke

För att ett samtycke skall vara giltigt krävs det att det är

  • Individuellt
  • Frivilligt
  • Särskilt

Om dessa inte uppfylls kan det inte ses som ett godtagbart samtyckande.

Individuellt

Med att samtycket är individuellt menas att det endast är den person vars uppgifter som skall behandlas som kan ge samtycket. Personen måste alltså ta ett eget beslut om hurvida denne tycker att behandlingen är tillåten eller inte.

Frivillig

Samtycket måste vara frivilligt. Det måste alltså gå att tacka ja eller nej till att uppgifterna sparas. Om det rör till exempel ett telefonabonnemang så krävs det ofta att man samtycker till att uppgifterna sparas. Abonnenten kan dock tacka nej till att dessa sparas och utebli från abonnemanget. Detta i sig är i enlighet med PUL. Om det däremot är en myndighet som kräver uppgifterna för att bistå med en samhällstjänst är det dock starkt ifrågasatt om kravet om frivillighet uppfylls. För att det ska vara möjligt att "tvinga in" detta samtycke behöver myndigheten finna stöd för detta i PUL eller i annan lagstiftning.

Särskilt

Det får inte råda några tvivel om vad personuppgifterna sparas för och vad det är man ger samtycke till. Om ett samtycke ges till Ändamål 1 kan detta samtycke ej användas till Ändamål 2. Då krävs ett nytt samtycke från individen för Ändamål 2.

När det gäller känsliga uppgifter, dvs uppgifter om ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt sådana uppgifter som rör hälsa och sexualliv krävs att samtycket skall vara uttryckligt. Det betyder att den som söker samtycket måste uttrycka vad samtycket är till extra tydligt. Det är även den som behandlar informationen som har bevisbördan på att samtycke finns. Denne har då ett intresse av att välja ett uttryckssätt som tydligt visar vad för uppgifter det är som samlas in och varför.


Känsliga uppgifter

Som känsliga uppgifter räknar man

  • Ras eller etniskt ursprung,
  • Politiska åsikter,
  • Religiös eller filosofisk övertygelse,
  • Medlemskap i fackförening,
  • Hälsa eller sexualliv.

Dessa uppgifter är förbjudna att behandla om samtycke för dessa har erhållits eller stöd finns i PUL eller annan lagstiftning.

Tillfällen då PUL inte gäller

Uppgifter som är under PUL lagstiftade skydd får behandlas om det är

  • I journalistiska ändamål
  • Ostrukturerat matrial
  • För privata bruk
  • Tillåtet av grundlag.

Journalistiska ändamål

Man har gjort undantag för litterär, konstnärliga och jounalistiska ändamål. Det som åsyftas med journalistiska ändamål är "att informara, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor av betydelse för allmänheten". Det betyder att vem som helst som publicerar informationen för att något av dessa syften kan hålla sig till lagen. Om man däremot publicerar information av ren privat natur skyddas det inte av lagen. Det är alltså lagligt att publicera kritik om hur en tjänsteman har handlat inom tjänsten, men inte lagligt att publicera information och kritisera vad denne gör i sitt privatliv. Till exempel, du får publicera och kritisera hur en tjänsteman har hanterat ett ärende, men inte att han/hon går på strippklubb i sitt privata liv.

Ostrukturerat matrial

Ostrukturerat matrial är det matrial som ofta är i flyttext. En databas där det är lätt att söka upp information om en person är alltså strukturerat matrial och har striktare bestämmelser. I löpande text där information kan vara svårutvunnet så anses matrialet vara ostrukturerat. För att det skall vara lagligt att publicera information på detta sätt gäller det för publiceraren att inte kränka den vars personliga uppgifter det är som publiceras. Om ingen kränkning sker är det således lagligt att publicera dem.

Privat bruk

Om informationen endast är för privat bruk, det vill säga att de inte är tillgängliga till allmänheten, så gäller inte PUL. Du får alltså privat samla in information om andra och ha dem i ett register utan att bryta mot lagen så länge du inte ger allmänheten tillgång till informationen. Om du publicerar informationen på till exempel en hemsida så ses det inte längre som privat bruk då allmänheten kan komma åt den.

Tillåtelse av grundlag

PUL gäller inte om den står i strid mot bestämmelser i tryckfrihetsförordninger och yttrandefirhetsgrundlagen. PUL gäller inte heller om den skulle inskränka på en myndighets skyldighet att lämna ut offentliga uppgiter enligt offentlighetsprincipen.